Mälarhöjden i Dn

Bara för att skapa ett inlägg skriver jag lite skit saker..

På nyårsafton  skickades 58 miljoner sms inom enbart Telia och Tele2 (!)

26,5 miljoner skickades ifrån Telia mellan kl 06.00 den 31/12 (2009)  och 06.00 den 01/01 (2010)

Men som trogen Tele2 användare kan jag skryta med att ifrån kl 00.00 den 31/12 (2009) till 09.00 den 01/01 (2010) skickades 32 miljoner sms inom Tele2.

Vädret är 10° kallare än normalt, för några dagar sen stod det att om 10 dagar kommer det att vara -20°. men det är bara var man tror.

Flera stycken flygplatser i hela världen funderar på att skaffa kameror som kan se igenom kläder, men detta kan bryta mot barnpedofil lagen. kamerorna är en säkerhets åtgärd efter terrorförsöken på juldagen.

för mer info om ”nyheterna” gå in på DN.se

God fortsättning önskar Mälarhöjdens bästa admin, Ella

Industrialiseringen.

 

När industrialiseringen börjande i Sverige i mitten av 1800 talet fick den en stor inverkan på en stor grupp människors liv.

Sverige var under den tiden fortfarande ett fattigt land och de flesta sysselsattes då i jordbruket. Den ökade produktiviteten i jordbruket gav chans att flytta över arbetskraft till andra näringsgrenar som industrin och tjänster med ännu högre tillväxtpotential. Dessa förändringar gav en synbart ekonomisk tillväxt som resulterade i högre levnadsstandard i landet. Kosten blev bättre, bostäderna fick avlopp och rinnande vatten, hygienen förbättrades som i sin tur ledde till mindre sjukdomar. Sjukdomar var ett av de större problemen i landet, främst i de fattigaste delarna. Ohygien och brist på medicin var de största faktorerna till att många liv svartnade.

Industrialiseringen kom relativt sent till Sverige men när de på allvar drog igång runt 1890 gick det fort, och redan 1920 hade vi utvecklats till en värdig medlem i industrinationernas krets.

Till denna utveckling låg ett antal svenska uppfinningar som t.ex dynamiten.

Maskiner byggdes och ersatte lantbrukare som minskade successivt. De arbetslösa bönderna sökte sig då in till städerna där fabriker sökte arbetskraft.

1850 talet var ett oerhört viktig år i den svenska industrialiseringen på grund av att järnvägar började byggas, som i sin tur hjälpte Sveriges affärer.

 

När andra världskriget bröt ut var det många länders industrier som drabbades väldigt hårt. Men eftersom Sverige under kriget hade varit neutrala så fortsatte dom producera när alla andra länder byggde upp sina städer och industrier igen. På så sätt blev vi ett av de få länderna som kunde leverera produkter.

Pengar, vad är det egentligen? Vissa kallar det lycka, vissa kallar det frihet, vissa kallar det liv och inte död, och vissa kallar det bara oskyldiga pappersbitar. Åsikterna är väldigt olika men en sak är gemensam, pengar betyder mycket.

Egentligen om man tänker efter är ju syftet med hela industrialiseringen pengar och att förbättra människors livsvillkor. Pengarna ska användas till att göra landet rikt som leder till oerhört många positiva följder som gratis sjukvård, gratis skolgång, högre levnadsstandard och forskningsmöjligheter inom den medicinska svängen.

Som 14 åring i det svenska samhället måste jag säga att Sverige lyckades oerhört bra.

 

 

Utvandringen.

 

Drömmen om Amerika, drömmen om ett bättre och rikare liv var den helt klart största orsaken till utvandringen som ägde rum mellan 1865-1914 i Sverige.

Från Sverige emigrerade totalt cirka 1,2 miljoner, de flesta till Amerika och engelsk talande länder.

Orsaken till emigreringen berodde framför allt på jordbristen när befolkningen drastiskt ökade men också brist på arbeten, för dålig lön och flykt från värnplikt.

Men varför just Amerika?

Amerika lockade med bland annat gratis jord och många olika arbetsalternativ på grund av industrialiseringen och den religiösa friheten. Dessutom hade man rösträtt och det rådde större religionsfrihet jämfört med Sverige. Förhållandena för de fattiga var dessutom bättre.

 

 

Amerikabrev som skickades hem till Sverige från tidigare emigranter innehöll ofta beskrivningar om att livet var så lätt i Amerika, till viss del blev det säkert lättare men de överdrev definitivt för att inte låta misslyckade som ”gamblat” och rest mot nya breddgrader. Så självklart började ryktet spridas och allt fler svenskar begavs sig iväg. En annan orsak var också att kommunikationerna hade förbättras väsentligt.

Järnvägen och ångbåten hade en viktig roll för både utvandringen och industrialiseringen. Genom järnvägarna kunde man ta sig till hamnarna och med ångbåtarna var resan till Amerika betydligt billigare.

Jag tror att detta betydde mycket och om dessa förutsättningar funnits tidigare hade också utvandringen skett tidigare.

 

Från Götaland kom de flest emigranten i hela Sverige, troligen berodde de mycket på det att jorden började ta slut för den stora gruppen bönder där. En annan orsak var de stora hamnarna som fanns där.

Utvandringen orsakade både negativa och positiva följder för Sverige. Mellan 1880-1893 började jordbrukskrisen insätta sig i Sverige som självklar var en katastrof. Den berodde på att på att det inte fanns tillräckligt mycket jord för Sveriges ständigt växande befolkning och arbetslösheten ökade drastiskt.

Men bara negativa följder gav utvandringen absolut inte ifrån sig. Om utvandringen inte skulle skett skulle allt folk bott kvar i Sverige och en större grad av matbrist och pengatorka brett ut sig. Landet hade ju redan drabbats av det på grund av missväxten och utan emigrationen skulle definitivt blivit väldigt många fler blivit drabbade.

Livsvillkoren blev mycket bättre i Sverige. En annan viktig sak för tillvaron var Ahlströmmer som tog med potatisen till Sverige. Potatisen blev en mycket viktig basföda för många svenskar. Även vaccin mot smittkoppor som på den tiden var en mycket allvarlig sjukdom hade hittat till oss. Dessa förbättringar gjorde så att det blev många fler överlevande i Sverige.

 

Dåtidens Amerika tror jag kan jämföras med dagens Thailand för svenskarna. Paradiset helt enkelt. Drömmen om de lätta och lyckliga livet.

 

 

Jordbruk.

 

Laga skifte är ett namn på ett skiftesystem som inrättade sig i Sverige 1827.

Det visade sig sedan att det skulle betyda mest av allt för Sveriges jordbruks utveckling genom tiderna. I Sverige var detta verkligen en stor förändring på grund av att majoriteten i landet arbetade som lantbrukare.

Innerbörden med laga skifte var att mark skulle skiftas, även skog och allmänningar. Detta för att man skulle få mer sammanhängande ägor. Processen benämns ofta som ”sprängningen”. Gårdarna flyttades till platser som låg nära ägarens åkrar och ängar. Man fick högst ha ägande av 4 stycken skiften. Många hus var tvungna att rivas för att sedan byggas upp av familjen i anslutning till deras mark..

Konsekvenser blev det självklart. Många var oense om den andel de skulle få av jorden och det uppkom mycket diskussioner.

 

 

 

Här till vänster ser ni en bild på en by innan laga skifte

 

 

Byn var koncentrerad. Marken var indelad i smala tegar som var väldigt utspridda. En positiv sak med detta var att man hade väldigt varierade jordar. Vissa var torra och en del var blöta, lätta och tunga. Vissa tegar var bättre under torra perioder och andra under blöta perioder. Detta var en försäkring mot missväxt.

 

 

Men vad var egentligen syftet med laga skifte?

Poängen var att alla skulle bo nära till sin egen mark. Åkrarna slogs ihop. Arbetet blev mer effektivt och bönderna var inte längre beroende av varandra på samma sätt som de varit i byarna. I samband med laga skifte odlades mycket äng upp till åkrar.

Den största nackdelen blev den sociala samhörigheten som tidigare hade varit i byarna. Från att ha gått från ett ofta gemensamt jobb gick nu till ett ensamt och tradigt jobb.

 

Även om bönderna upplevde laga skifte som något negativt skulle man sedan med tidens gång se fördelarna. När man arbetade på smala tegar var man beroende av när andra bönder arbetade. Det ”gamla” jordbruket fungerade ju men det stoppade utvecklingen inom jordbruket och bönderna kunde bli mer självständiga.

Efter hela processen med laga skifte så blev arbetet mycket mer effektivt.

Man vågade testa nya odlingsätt, vertyg och grödor för man inte var lika beroende av de andra bönderna.

Man utökade dessutom åkermarken genom att såga ner skog och utdika sankmarker, annars hade man alltid odlat runt sankmarker och utanför skogar.

När man vågade testa nya saker gav det synbart bättre resultat och varje gård tjänade och producerade mer. När produktionen sakta men säkert ökade så klarade sig fler människor och på så sätt växte befolkningen.

 

 

Sveriges demokratiska historia.

 

Ordet demokrati kommer från Grekiskan och betyder folkstyre. Grekland var också det land i världen där demokrati först diskuterades. Alla män blev tilldelade att gå på middagar och viktiga möten samt ta beslut om lagar och samhällsfrågor medan kvinnorna, invandrarna och slavarna var mil långa sträckor ifrån att få vara delaktiga.

Detta brukar ju inte kallas demokrati, men det var alla fall en början.

Efter grekernas initiativ tog det fram till 1600-1700 talet innan omvärlden började tillämpa demokrati.

1809 kom det nordiska landet Sverige in i bilden. Det året skrev en ny grundlag som innebar att makten skulle delas upp mellan riksdagen och kungen. Man hade sedan tidigare ståndarriksdag som bestod av bönder, präster, adel och borgare.

Detta var självklart en fördel för de redan rika och mäktiga männen på grund av att de fick oerhört mycket makt i landet. Bönderna som var fattigaste överlag hade ju bara en fjärdedel av riksdagens röster som ledde till att de aldrig fick påverka nått ändå fast de var en del av riksdagen.

1886 var det slut på ståndriksdagen och den byttes ut mot en kammarriksdag. Detta innebar att folket fick välja en grupp och att politikerna fick välja en grupp. Ganska otippat hade dessa två kammare lika mycket makt och demokratin tog ett ännu större steg i Sverige.

1909 skrevs en ny lag som gjorde att alla vuxna män hade rätt till att rösta därefter. 1921 fick kvinnorna samma rösträtt. När väl den hela processen var igång gick det ändå relativt snabbt med uppbyggnaden mot ett fullt demokratiskt land.

1974 sattes grundlagen som helt avskaffade kungens rätt att styra landet.

 

Demokratin är ju faktiskt inte så speciellt gammal i Sverige. När både män och kvinnor fick rösträtt i landet 1921 tycker jag att demokratin tog sin start. Med en process på cirka 2400 år då Grekerna slog upp demokratin på kartan har vi nu idag en fullt fungerande demokrati i Sverige.

 

 Dåtidens antika Greklands demokrati skiljer sig väsentligt från dagens Svenska.

 I Grekland hade man direkt demokrati vilket betydde att man röstade på de förslaget som   man tyckte var bäst och inte som i dagens Sverige där vi har representativ demokrati, dvs att folket väljer representanter som fattar besluten i mängder av olika frågor.

Man fick bara rösta om man var man och hade en ålder över 20 år, tillskillnad från 18 år i Sverige.

Man behövde vara fri, dvs inte slav eller fängelsesatt. Man fick heller inte vara medborgare i en nationalstat, utan man skulle vara medborgare i en såkallad stadsstat. Under en period delades rösträtten dessutom ut efter hur mycket pengar man ägde.

Det finns både för och nackdelar mot en direkt och representativ demokrati.

Som sagt var hade bara männen rösträtt i landet, och det kallar inte jag demokrati. Alla ska få kunna påverka för att det ska kallas demokrati. Kvinnorna och slavarna i Grekland hade ingen rösträtt för de ansågs som mindre värda. Tänk hur samhället skulle se ut om vi hade samma regler och åsikter som grekerna.

 

 I Sverige måste man först utse en representant som sedan ska fatta besluten. Jag kan nästan bara se negativa saker med det. Man bestämmer ju faktiskt inte allt, och det är ju inte jag som säger vad jag tycker utan det är en annan person som jag tycker passar in på mina åsikter och tankar. Men den personen har ju absolut inte samma åsikter som jag i alla frågor. Alla människor tänker olika helt enkelt.

 Manne Hultén

Läste idag i DN att USAs president Barack Obama tänkte sänka på försvaret i Irak och höja försvaret i Afghanistan från 68000 till 98000. Hans taktik kallas ”exit strategy”, och det innebär att han höjer försvaret för tillfället för att hjälpa den Afghanska armén att ta tillbaks makten och sedan dra tillbaka alla amerikanska styrkor 2011. Så han planerar inte en ockupation. Vad tycker ni om detta?

Sverige 1800-1921

Snön yrde och solen sken när jag föddes i mitt barndoms hem på Drottninggatan i kungliga huvudstaden Stockholm. Det var den 29 januari 1821. Min far hade precis fått jobb som journalist och jobbade på Stockholms Dagblad. Min mor var lärarinna, och jobbade på Manilla skolan. Skolan hade först legat på Drottninggatan där vi bodde, men hade sedan flyttats till Djurgården. Det var den första skolan där blinda och dövstumma kunde undervisas, skolan kom till och med före folkskolan. Att barn fick gå i skola var ganska nytt och ovanligt på den här tiden. Jag heter Agda och jag tänker nu berätta om min uppväxt i 1800 talets Sverige. Som ni förstår är jag född och uppväxt i Stockholm. På den tiden så hette vår kung Karl XIV Johan, han hette igentligen Jean Bernadotte och var från början en fransk general. Men han hade nu valts till svensk kung, då många hoppades på att han skulle återerövra Finland men så blev det inte. Vi slapp krig.
På somrarna brukade jag hälsa på min farmor och farfar som bodde på en gård söder om Stockholm, inte långt från ett ställe som hette Mälarhöjden. Farfar var bonde, han odlade både potatis och säd. Tidigare hade farfar flera åkerremsor som kallades för tegar, men när man beslutat om laga skifte, kom lantmätare till byn, dem kom för att bestämma vilken åker som skulle tilldelas till de olika bönderna i byn. Farfar hade tur och fick en bra åker mark. Med en hel åker fick han möjligheten att arbeta mycket effektivare och kunde själv bestämma vad han skulle odla. Till följd av det förlorade han dock gemenskapen som han tidigare haft med de andra bönderna i byn. En gång när jag var på besök var det dags för stortvätt, då samlades alla ungdomar från byn. Vi turades om att elda under karet, ösa och skölja. Med oss, hade vi öl, brännvin, fläsk och raggmunk. Ölet och brännvinet var det förstås pojkarna som drack. Vi dansade och sjöng. Aldrig hade jag haft så roligt!
Min kompis Elsa, brukade berätta om sin bror Kalle som stannat i Norrland när Elsas familj flyttat till Stockholm. Han hade valt att stanna för att kunna jobba inom skogsindustrin. Hon visade ett brev han hade skrivit, där han berättade hur det var att jobba där, ibland kunde han få jobba från klockan 6 på morgonen till klockan 8 på kvällen, han hade 2 tim matrast alltså jobbade han totalt 12 timmar per dag. Det var ett mycket tungt och farligt arbete på sågverken och det var också vanligt att yngre barn jobbade där. De kallades märkpojkar och dem hade i uppgift att märka ut virket i brädgårdarna. Sågverket han jobbade på låg vid Kalix älven. Och det var mycket jobb på sommaren men inte så mycket på vintern, då fick han hitta andra jobb.
Den första ångmaskinen i Sverige, var ett sågverk och den kunde till skillnad från de vattendrivna sågarna vara i gång året om. En annan viktig skillnad var att sågverken inte längre behövde ligga vid ett vattendrag. Därför kunde sågverken läggas där det behövdes kunna såga upp timmer. Även i Stockholm hade vi ett sådant sågverk, den kom 1829 när jag var 8 år. Min far skrev en artikel om den i tidningen, och berättade för oss om den hemma. Det var en stor nyhet även om den inte var lika spännande som ångbåtarna. På grund av de nya moderna sågverken och de nya ångfartygen, kunde vi i Sverige exportera mer trävaror till andra länder. Göta kanal blev färdigt bara några år senare, jag var 11 år och fick följa med min far till invigningsfesten, han hade precis börjat på den nystartade tidningen Aftonbladet. Kanalen hade byggds för hand av tusentals soldater och även utländska arbetare, det var ett mycket tungt jobb. Nu kunde man åka båt tvärs över Sverige ända till Göteborg. Glädjen och nyttan av kanalen varade bara i några år, för sedan kom ångloken och det byggdes en järnväg som var färdig 1862, då hade jag redan hunnit bli gift, myndig och fått barn, jag var 43 år gammal.
Vid slutet av århundradet kom man på hur man gjorde papper av trä, därför växte det också upp pappersmassefabriker eftersom efterfrågan på tidningspapper ökade. Det var journalister som min far som förstås fick mycket att göra i takt med att läskunnigheten ökade. En annan sak som hade med det ökade läsandet av tidningar var att fotogenlampan blev vanligare, så att man också kunde läsa på kvällarna eller under mörka vinterdagar.
Omkring 1870 upptäckte man att den lappländska järnmalmen också innehöll fosfor vilket blev jätteviktigt för att man kunde göra stål av det. Det betydde förstås mycket eftersom man i Sverige då kunde göra stål av hög kvalitet. När järnvägen upp till lappland och Luleå blev klar kunde malmen exporteras vilket innebar ökad rikedom för Sverige. En gång följde jag faktiskt med Elsa upp till hennes bror, resan tog flera dagar, men det var kul.

Över hela Sverige lades det järnvägsräls. Viktiga järnvägsknutar blev små ställen som Hässleholm, Nässjö, Hallsberg, Katrineholm, Ånge och Boden. Kring dessa järnvägsknutar växte det upp små handelscenter t.ex. det vi såg i Ånge på vägen mot Norrland.
Ångfartygen var också ett nytt och spännande sätt att resa på mälaren. Dessa små fartyg var så vackra och så lite lyxiga. Där kunde jag och min familj som sommarnöje åka ut till krogarna vid Mälarhöjden, man kunde till och med åka till kungens sommarslott vid Drottningholm.
Det var på många sätt också svårt i Sverige under 1800 talet i och med att jordbruket gick dåligt med flera års missväxt, och att många bönder blev fattiga, man hoppades på att kunna hitta ett nytt liv.
Det var också så att de egendomslösa i Sverige ökade med över 400 procent. Många sökte sig till städerna, andra sökte sig till andra länder som Danmark eller till det nya moderna landet i väst – Amerika. Det var främst de unga mellan 20 och 30 år som lockades av de löften och rykten som kom från Amerika. Oscar min gode vän bestämde sig för att utvandra till America, han berättade att han hört att de som kom till Amerika skulle få en bit jord helt gratis, om man bara själv odlade upp den. Så Oscar åkte dit, precis såsom många söner till bönder sökte lyckan i Amerika. Det var de söner som kanske inte fick någon arvslott i Sverige. Efter det så skickade Oscar många brev till mig, han berättade att det mesta hade gått bra, även om det också hade varit slitsamt.

Min far som var journalist var också politiskt intresserad, han pratade mycket om liberalismen och hur det borde vara lite rättvisare i samhället. Till exempel att alla arbetsplatserna skulle vara bättre och säkrare. Han ville liksom de andra i det liberala partiet också utöka rösträtten och ha mindre satsning på försvaret, begränsa kungens makt och att statsrådet skulle vara ansvarig för riksdagen. De konservativa partiet ville behålla försvarsmakten och ville inte att rösträtten skulle utvidgas. De ville inte ha några förändringar från den rådande ordningen och ville inte ta ifrån kungens personliga makt.
Jag kunde ofta höra hur far och mor var upprörda över olika orättvisor, bara en sådan sak som att kvinnor inte ens ansågs som myndiga då de var vuxna.
1866 infördes en ny sorts riksdag, två kammar riksdagen. Då hade min far nästan blivit 70 år. För att kunna väljas in i riksdagen var man tvungen att på ett eller annat vis vara ganska rik. För att kunna väljas in i första kammaren skulle man till exempel tjäna 4000 kronor om året (och det var det bara 6000 personer i hela landet som gjorde det) För att kunna väljas in i 2: a kammaren behövde man inte ha lika stora inkomster, det räckte med 800 kronor, men det var också mycket pengar. Man kunde även äga en fastighet värd 1000 kronor, vilket gjorde att andra kammaren blev fylld av bonde politiker, eftersom de ägde gårdarna som de bodde på.
Ett av de första partierna som bildades var ett bondeparti som försvarade landsbygdens intressen, nämligen Lantmannapartiet. Socialdemokraterna var ett nytt parti som bildades 1889. De vill att fabrikerna ska övergå i samhällets ägande och att arbetarna inte ska behöva arbeta mer än 8 timmar per dag och att alla ska kunna få rösta. De vill även avskaffa kungamakten, men det kommer väl inte hända på hundra år, tror jag i alla fall.

1907 bestämdes det att man skulle införa allmän rösträtt, men bara för män över 24 år. Då fick man bara röstas fram till andra kammaren. I den första kammaren satt det fortfarande de rika männen och bestämde. Nu när det blev en ökad rösträtt så blev socialdemokraterna det största partiet i andra kammaren. I den första kammaren tror jag att det satt flest konservativa, de var ju redan rika och ville förstås behålla ”ordningen” och makten. Sverige var faktiskt sist att införa, så kallad allmän rösträtt.

Och nu, idag när jag fyller hundra år, kan vi äntligen säga att Sverige blivit ett demokratiskt land på riktigt. Rösträtten har blivit allmän för både män och kvinnor. Jag tror jag ska fira med lite konfektyr från Augusta Janssons karamelldamer. Sedan ska jag ta spårvagn nummer 16 till Mälarhöjden. Där ska jag besöka mitt barnbarnbarns son som precis har börjat på den nya skolan där, inte långt ifrån min farfars gård. Vad roligt det ska bli!

SVENSKA INDUSTRIALISERINGEN  1800-1921

-GRUNDAR PÅ SKOGEN, JÄRNET, VATTEN OCH UPPFINNINGAR

Före år 1827 var marken i Sverige uppdelad i tegar och allmänningar, självklart fanns det också byar.

En teg var uppdelad åkermark som var lika bred som ägarens tomt, alltså om man var rik och hade stor tomt hade man också stor teg. Ett ordspråk lyder ”tomt är tegs moder”. Dom fattigare som inte hade råd med en teg fick dela på marken i en allmänning, där dom kunde bruka marken.

Det fanns många nackdelar med tegar, T.ex. gränsdragning, komma överens om vad man skulle odla, ineffektivt och att det är mycket lättare att ta hand om stor mark än om flera små.

Men en fördel var att fler blev sysselsatta i allmänningen.

År 1827 genomfördes laga skifte, som gjorde så att tegarna försvann. Lantmätare skickades ut från staten, för att hjälpa bönderna med en ny gränsdragning. Då bytte man från tegar till åkerlappar.

Det gjorde att byn löstes upp, bönderna bosatte sig vid sin åkerlapp. Detta hände för att dom var mindre beroende av varandra nu när dom kunde odla vad dom ville i sina åkerlappar.

Jordbruket blev effektivare och avkastningen större. Allmänningen delades upp mellan bönder och dom jordlösa  (fattiga) tvingades flytta på sig och fick ingen plats att bruka jord.

Man kom på nya bättre verktyg som gjorde att jordbruket blev bättre.

I en gård bodde en bonde och hans familj, men det kunde också bo statare, som var ett gift par som jobbade ett år i taget mot natura produkter, såsom kött, havre m.m.  Statarna jobbade från 1 november till 23 oktober, ungefär samtidigt som vi har höst lov, den veckan kallades slankveckan.

Tjänstehjon, inhysningshjon och rotehjon kunde också bo på gården och hjälpa till.

Men det fanns också backstugesittare som hade ett eget litet hushåll och försörjde sig genom hantverk och torpare som arrenderade en mark av bonden mot dagsverk och natura produkter. Att så många kunde bo och jobba på en gård var bra och det gav jobb, vilket också var bra. Man skulle kunna jämföra det med dagens samhälle, alla hjälper till med något och får lön av staten (då bonden).

Fram till år 1830 var det förbjudet att utvandra från Sverige och efter det var det många som flyttade till Amerika.

Det som svenskarna tyckte var bra med att lämna Sverige var bland annat att komma ifrån statar livet, det var svårt att hitta ett nytt hem när man skulle flytta ifrån mamma och pappa, pengabrist, missväxt, värnplikt, ingen röst rätt och kungahus. Och eftersom man hade just hört talas om Amerika var det många som ville flytta dit. Amerika lockade bland annat eftersom att man blev oberoende där, man kunde skaffa barn och större hus, mer och bättre jobb, det var lättare att bli skuldfri, billig mark m.m. Det som hände i Sverige är ungefär samma sak som har hänt/händer på Island nu, vilket leder till att många vill flytta till Amerika och Europa.

NATURTILLGÅNGAR

SKOGEN gav mycket pengar av sågverk, som sattes upp vid älvarna. Från Storbritannien kom en stor efterfrågan efter timmer i mitten av 1800-talet. Samtidigt började ångsågar anläggas vid kusten, där man snabbt kunde transportera iväg timret med fartyg. Omkring 1900-talets början ersattes timmer av pappersmassa. Skogsindustrin gav möjlighet till jobb, vilket ledde till att folk flyttade till norrland från hela landet och grannländer.

JÄRNET var redan på 1700-talet i en världsledande export från Sverige, och på mitten av 1800-talet går man över till stål produktion för man kunde producera mycket stål effektivt och billigt. I Kiruna fanns det mycket Fosforrikt järn som man kunde använda i stål produktionen, det kallade man Tomasprocessen.

Två andra järnmetoder är Bessemermetoden som betyder att man blåser luft genom flytande råjärn för att för färska det och Martin processen som också för färskar järn men här genom att lägga tackjärn i en regenerativ flamugn.

VATTNET hjälpte till med vattenkraft, transporter och vid textil, stål, bryggeri och industri processer.

Vad som gjorde det enklare att resa och transportera var järnvägen, kanalbyggen ( Göta kanal ) och ångfartyg.

Göta kanal löper genom Götaland ( Sverige ) och börjades bygga i maj år 1810. Kanalen byggdes för att slippa betala till Danmark vid östersundstullen, och öppnades 26 september 1832. det hade kostat 9 miljoner riksdaler ( ca 13,5 miljoner kr år 2005 ).

Kanalen är 190,5 km lång, där den är som högst är den 91,8 m över havet och det finns totalt 58 slussar, vissa slussar är fortfarande handdrivna.

Under industrialiseringen fanns det 6 st stora snillen i Sverige som gjorde stora saker:

Jonas Svenström var först i Sverige med elektrisk belysning.

Sven Vingquist som kom på kullagret, som gör det lättare för saker att snurra/rulla. Finns i dagens skateboards.

Gustaf de Laval kom på separatorn som skiljer grädden från mjölken.

Lars Magnus Ericsson tog telefonen till Sverige, troligen en av Sveriges mest använda sak på 2000-talet skulle jag tro.

Och den mest kända Alfred Nobel, som efter sin dynamit uppfinning grundade nobelpriset. Alla dom här männen gjorde Sverige rikare och kändare, anledningen till att det bara är män är för att kvinnor inte fick jobba utanför hemmet, och dom som gjorde det fick inte göra ”viktiga mans jobb”.Gustav Dalen som uppfann acetylengas som användes i fyrar, Gustav miste efter en olyckshändelse synen på båda ögonen.

År 1842 kommer folkskolan, som var en gratis skola för alla, men eftersom dom barn som gick i privatskolor kom från rika familjer som kunde betala för en bra skola blev det en skola för fattiga.

Några år efter, närmare bestämt 1858, blev ogifta kvinnor myndigförklarade, innan hade dom som varit ogifta inte varit myndiga.

1866 löstes ståndriksdagen upp vilket adel och präster till en början var tveksamma till eftersom dom hade varit högst och fått bestämma innan.

1:a kammaren och 2:a kammaren var två riksdagar, som bestämde, men för att bestämma något måste det andra partiet godkänna.

Det fanns 6000 personer i Sverige som uppfyllde kraven för rösträtt 1:a kammaren, med att ha en inkomst på 4000 riksdaler eller ett fastighet värt 8000 riksdaler. 2:a kammaren fanns det fler personer i Sverige som uppfyllde kraven för rösträtt, 21%, där man skulle ha en inkomst på 800 riksdaler eller ett fastighet värt 1000 riksdaler. 2:a kammaren blev en kammare fylld av bondepolitiker.

1907 beslutas allmän rösträtt, och 1909 kan alla män över 24 år rösta i den andra kammaren.

1921 får kvinnor också rösträtt, Sverige blir sist med att införa allmän rösträtt i de nordiska länderna.

RESULTAT industri produktionen fyrdubblades, industri arbetarnas löner ökade med 45% under denna tid och dom arbetade 10h/dag 6 dagar i veckan. 1909 var det en stor strejk där ca 300.000 personer var med som mest, strejken uppstod genom att SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen ) ville sänka lönerna.

Industrialiseringen ledde till att fler flyttade in från lansbygden till storstäderna, nya sociala förutsättningar som ledde till nya samhällsgrupper, ökad medvetenhet om omvärlden såsom tidningar.

Industrialiseringen gjorde också så att kvinnor började jobba mer, vilket ledde till att färre barn föddes för att man inte hade tid att ta hand om dem.

Ella von Matern

JAG VET ATT DET SER HELT KONSTIGT UT, MEN DET BLEV SÅ NÄR JAG ÖVERFÖRDE TEXTEN FRÅN WORD.

när jag läste på DN:s hemsida hittade jag det här:

En rektor på solberga skolan som har blivit kritiserad i sitt arbete lämnar sin post, hon hade tydligen låtit skolan betala för att hon skulle gå på spa bland annat. Lärarna hade varit rädda för att förlora jobbet så dom ville inte säga något och när dom tillslut sa det sa dom det anonymt.

Ska verkligen rektorn ha så stort budgetansvar att han/hon kan göra sånt?

GLÖMM INTE ATT KOMMA TILL MIG OM NI HAR SVÅRT ATT LOGGA IN

mälarhöjden i Dn

Det har nu gått åtta år sedan Dawit Issak blev fängslad i Eritrea, och idag var det fyra år sedan släpptes han fri men blev fängslad igen. Hans brott var yttrandefrihet. Han hade skrivit negativ kritik mot en grupp politiker i Eritrea i hans oberoende tidning Setit. Så jag undrar, vad kan man göra för att hjälpa honom och varför engagerar sig inte de svenska politikerna mer i ämnet.

Allt kommer gå för långt, någon kommer bli skadad. 
Om man nu ska göra någonting för att få ett bättre samanhöring mellan 7-9, så är en lek där man ”dödar” varandra ingen bra idé.
Vissa elever kommer att ”missförstå” reglerna och kommer att göra illa personen man ska ”döda”. Istället för att man ska gå fram till personen och säga ”död”. Den kommer också att inträffa att vissa elever kommer att fuska och ge fel person till den som man blir ”mördad” av. Och så kommer den personen, som kanske inte är med i leken, att helt plötslig vara inblandad. Och sedan kommer allt bli helt rörigt, även på lektionerna. Då kommer man gå runt till varandra och fråga varandra om man vet vem som ska ”döda” en själv. 
Sen kommer nog många elever känna sig mobbade eller pressade. Ävem om toaletten är en frizon, så kanske ”mördaren” står utan för och väntar på att man ska komma ut. På det sättet kanske det slutar med att man kommer försent till lektionen. Och då drabbar det ju oss lärare, och såklart eleverna som är i tid, när det blir en ”dropp in” i klassrumet. Vi kan ju inte ändra oss bara för en lek som defenetit inte kommer att fungera.
Vissa elever kommer säkert att gilla denna lek, men tänk dom som blir skadade, känna sig mobbade eller pressade. Hur många ska det bli innan man fattar att denna lek är för oansvarsfull för ett högstadie. Vi ska inte få ”fiender” i andra klasser eller årskurser, utan man ska vara ”vänner” eller iaf inte vara mot varandra. Och sen namnet, Killer Game, jo, det låter ju lovande. Tänk om en föreldrer ser alla lappar som sattes uppe på vägarna. Vad ska dom tro? Det står ju inte änns vad leken går ut på! Så varör inte ändra reglerna och göra en lek som inte går ut på att man ska ”döda” varandra utan kanske en kramlek eller någon liknade?
Vårat mål är ju att få ihop så ”alla årskurser så alla känner alla”. Men att döda är ju inte så posetivt, och det ska väll vara det mellan årskurserna? Nej, Killer Game är defenetift inte ett bra sätt att få en bra kontakt med de andra årskurserna. Vi vill ju inte att någon kommer att bli nertryckt eller skadad. Ni hör ju det själv, det är ju helt oseriöst! Tack.

/Mikaela